Vilken dag...
Började rätt lugnt med att grabben gick till skolan. Satt sen hemma och slappade framför datorn när jag kom på att jag måste ju beställa tid för besiktning av bilen min. Sagt och gjort, surfade in på bilbesiktningen och det fanns ju givetvis inga tider nästa vecka. Får kolla denna veckan då tänkte jag och visst 17 fanns det tider.. IDAG!!!! Bokade tiden till 15.15 och så var det lugnt.
Halv 1 ringer de från jobbet och undrar om jag kan komma in och jobba kvällen. Visst kan jag det säger jag och lägger på. Kommer då på att vem tar barnen??? Fick rusat bort till svärfar och frågade honom och han kunde givetvis ta dom. Han är en pärla min svärfar, hade aldrig klarat mig utan honom kan jag säga.
Fixade lunch till barnen, fick inget själv. Jordgubbskräm med skorpa.. mmm... Får in barnen i bilen och åker till besiktningen. Självklart går bilen igenom... ler... Var lite rädd för det klonkar ibland framtill när man kör över gupp men det var tydligen ingen fara. Stressa hem, handla lite middagsmat för kyl och frys är tomma. Grabben frågade vad jag köpt och när jag säger pytt i panna säger han... "Inte nu igen... Det åt vi ju i skolan..." Tyst och ät unge svarade jag... ler... Lämnade barnen hos svärfar och stressa till jobbet. Och jag hann... Var lite förvånad själv faktiskt...
På jobbet är allt lugnt... Tills vi går med kaffevagnen vid halv 7... Då hör jag en jätteduns, tänker att nu var det någon som stöp och mycket riktigt på ett rum sitter en man på golvet och blöder från två ställen i huvudet + ett sår på armen. Fick larmat på mina kollegor och så fick vi upp honom på sängen. Och där fick en av oss sitta resten av kvällen och hålla tryck på såren i huvudet. Gick inte att fästa något tryckförband där pga allt hår... Sköterska tillkallades och hon tyckte det ena såret behövdes sy, så hon ringde ambulans och den kom ju givetvis inte direkt utan först vid halv 9 kom den och hämtade honom.
Sen över till något annat.... Jag skall börja ett nytt liv den 1:e januari... Inte nu igen tänker ni... Jo då... Nu igen... Pratade med min far idag och han har lovat att istället för julklapp och födelsedagspresent så skall han stå för kostnaden
Halv 1 ringer de från jobbet och undrar om jag kan komma in och jobba kvällen. Visst kan jag det säger jag och lägger på. Kommer då på att vem tar barnen??? Fick rusat bort till svärfar och frågade honom och han kunde givetvis ta dom. Han är en pärla min svärfar, hade aldrig klarat mig utan honom kan jag säga.
Fixade lunch till barnen, fick inget själv. Jordgubbskräm med skorpa.. mmm... Får in barnen i bilen och åker till besiktningen. Självklart går bilen igenom... ler... Var lite rädd för det klonkar ibland framtill när man kör över gupp men det var tydligen ingen fara. Stressa hem, handla lite middagsmat för kyl och frys är tomma. Grabben frågade vad jag köpt och när jag säger pytt i panna säger han... "Inte nu igen... Det åt vi ju i skolan..." Tyst och ät unge svarade jag... ler... Lämnade barnen hos svärfar och stressa till jobbet. Och jag hann... Var lite förvånad själv faktiskt...
På jobbet är allt lugnt... Tills vi går med kaffevagnen vid halv 7... Då hör jag en jätteduns, tänker att nu var det någon som stöp och mycket riktigt på ett rum sitter en man på golvet och blöder från två ställen i huvudet + ett sår på armen. Fick larmat på mina kollegor och så fick vi upp honom på sängen. Och där fick en av oss sitta resten av kvällen och hålla tryck på såren i huvudet. Gick inte att fästa något tryckförband där pga allt hår... Sköterska tillkallades och hon tyckte det ena såret behövdes sy, så hon ringde ambulans och den kom ju givetvis inte direkt utan först vid halv 9 kom den och hämtade honom.
Sen över till något annat.... Jag skall börja ett nytt liv den 1:e januari... Inte nu igen tänker ni... Jo då... Nu igen... Pratade med min far idag och han har lovat att istället för julklapp och födelsedagspresent så skall han stå för kostnaden
Kommentarer:
Trackback